Det grundläggande problemet med Håkan Boströms ledare idag är att han alltför lättvindigt sammanblandar nihilismen med utvecklingen av post-materialistiska värderingar. Detta gör att Hägerström får stå symbol för ett långt större fenomen än vad som är rimligt.
Annars tycker jag att Boström har många poänger. Att idealet om självförverkligande leder till psykisk ohälsa är en sanning som borde påtalas oftare. Och att den härliga hejaramsan ”du kan bli vad du vill” blir, om man nu faktiskt misslyckas, till en källa till antingen radikala självtvivel eller rabiata konspirationsteorier. ”Ansvaret” måste ju förläggas någonstans.
När det gäller postmaterialistiska värderingar är frågan inte huruvida de är bra eller dåliga. Utan ironiskt nog i vilken grad vi har råd att hysa dem. Postmaterialistiska värderingar är beroende av en viss välståndsnivå; frågan är bara om dessa värderingar i sig urholkar förutsättningaran för att behålla denna välståndsnivå.
Björn Östbring 