Apropå Peter Wolodarskis text om Kambodja i dagens DN. Boken Marxismens filosofi (Symposion, 2007) handlar om uppgörelser med det förflutna (Medverkar gör Sven-Eric Liedman, Invar Johansson, Svante Nordin och Stefan Jonsson). Till största delen sker det på ett teoretiskt plan, men verkligt lärorik blir boken när man får inblick i vilka teoretiska tankar som ledde fram eller ursäktade praktiska galenskaper.
Ingvar Johansson bekänner i slutdiskussionen:
Jag blev socialist i full vetskap om vad Stalin ställt till med. Jag blev kommunist i ganska så stor vetskap om hur det stod till i Östeuropa med odemokratiska metoder och liknande. Jag såg det som något tillfälligt. Det kunde rättas till med en bättre och mer demokratisk planekonomi.
Här är det svårt att inte komma att tänka på Karl Popper och hans insisterande på att politiska felbedömningar är det oundvikliga resultatet av historicistiska ideologier (vilket jag bl a tar upp i den Popper-essä som jag nyligen skrev)
Och angående Kambodja.
[…] Man blir alltid betraktad som stalinist så fort man sagt att man varit med i ett kommunistiskt parti eller ett vänsterparti. Men vad jag kan säga då: Jag blev det ju långt före Kambodja, jag kunde förstå varför man tömde Phnom Penh — därför att det var ett bondeland. Det var ju subsidier från USA som befolkningen i Phnom Penh levde på. Men jag kunde inte drömma om att ledare med en socialistisk ideologi i huvudet kunde ställa till med det folkmord som de gjorde i Kambodja.
Nej herregud, vem hade kunnat tro det?
Den enda vettiga slutsats man kan dra, tror jag, är att vissa människor föds med bristande politiska instinkter. För de flesta inser att när en regim ”tömmer” en stad så är det fara på färde.
För Ingvar Johanssons del krävdes det en gigantiskt feltolkning innan han insåg följande basala sanning:
Så ingen kan ju längre tro att bara man — så att säga — pratar på rätt sätt, så utför man därigenom också goda handlingar.
(Alla citat, s. 130)
Björn Östbring 
Bra skrivet. Jag gillar att du tar upp Poppers invändningar mot Ingvar Johansson. Ingvar tillhörde de filosofer som flydde från den mera empiriska filosofin för att få ha sina socialistiska illusioner och snuttefiltar i fred.
GillaGilla
Ja det intrycket får man onekligen när man läser boken Marxismens filosofi. Många mycket avancerade tankekonstruktioner, och en oförmåga att se vad som finns ”in front of your nose”, som Orwell skulle ha sagt.
GillaGilla