”Tocqueville’s Political Economy” (Richard Swedberg)

Jag har nu börjat läsa Tocqueville’s Political Economy av Richard Swedberg. Den är intressant och har vissa beröringspunkter med Elsters bok, båda böckerna vill nämligen främst belysa Tocquevilles sätt att tänka. Swedberg citerar i inledningen John Stuart Mill, inte angående ”the true Baconian method” men väl att ”The value of his work is less in the conclusions, than in the mode of arriving at them” [s. 4]. Detta synsätt delar både Elster och Swedberg och det är förmodligen motivet bakom deras respektive böcker.

Tocqueville klagade på sin samtids nationalekonomer för att de endast uppmärksammade materiella intressen och motiv och ignorerade ”ideas and moral feelings” [s. 3]. För Tocqueville som samhällstänkare spelade alltid ”habits of heart” en avgörande roll i förklaringar av beteenden och fenomen [s. 1]. Men modern nationalekonomi är hög grad arvtagare till det slags ekonomer som Tocqueville klagade på, och detta är enligt Swedberg en av anledningarna till att Tocqueville har försummats som ekonomisk tänkare. Det finns dock andra sätt att definiera den ekonomiska vetenskapens ämnesområde, exempelvis social economics (Sozialökonomik), där Tocqueville kan inta sin rättmätiga plats som ekonomisk tänkare vid sidan av namn som Max Weber och Joseph Schumpeter [s. 2]. Detta är ett fält som Swedberg själv varit drivande och framträdande inom och han har tidigare skrivit om just Weber och Schumpeter. Att sortera in Tocqueville i denna skara tänkare är naturligt, då hans fokus på ”habits of the heart”/moeurs som förklaringsgrund till ekonomiskt beteende är en. . .

. . . strikingly modern idea that many current economists and sociologists are working with, often in conjunction with a theory of institutions. Tocqueville, as I shall show, also had some interesting things to say about the role of institutions in economic life, even if he always assigned primary importance to the mores [s. 1–2].

Min gissning är att den senare aspekten – institutionernas roll och inverkan – främst framkommer i analysen av Den gamla regimen och revolutionen. Förresten, när man i detta sammanhang betänker Tocquevilles två stora verk, Om demokratin samt Den gamla regimen, så inser man snabbt att Swedbergs projekt inte är långsökt på något sätt. För hur ofta återkommer inte Tocqueville i Om demokratin till den speciella entrepenörsanda som präglar amerikanernas handlande, och i hur hög grad är inte Den gamla regimen en beskrivning av ett samhälle genomreglerat av staten, skråna, och klassernas privilegier?

En nyttig tredelning, som Swedberg hämtar från Weber är följande: Dels har vi helt enkelt ekonomiska fenomen/företeelser (företag, marknader, etc.), dels ekonomiskt relevanta fenomen samt ekonomiskt betingade fenomen.

Economically relevant phenomena are defined by Weber as non-economic phenomena that may influence economic phenomena. The classic example is the analysis in The Protestant Ethic and the Spirit of Capitalism, according to which a certain type of religious mentality influenced the nature of capitalism in the West. Economically conditioned phenomena, in contrast, are non-economic phenomena that in important respects have been influenced by economic phenomena. One example of this from Weber’s work is the way that economic forces influence religion. Peasants, for example, tend to assign a religious meaning to the forces of nature as a result of their work with the land. [s. 2]