Senaste veckan har det skrivits några ledartexter på temat jämförelser. Bakgrunden är vad Sanna Rayman diagnosticerar som ett försämrat debattklimat, där man inte längre kan göra liknelser eller paralleller utan att beskyllas för att “jämställa” fenomenen. Ett aktuellt exempel ges av Erik Helmerson angående synpunkten att frågan om tårtkastningen på Åkesson kunde förklaras med hans partis politik är olämplig på samma grunder som det är att fråga ett våldtäktsoffer om hens beteende kunde ha framkallat brottet.
Låt oss definera jämföra som tankeakten att urskilja i vilka dimensioner två objekt, handlingar eller idéer är olika respektive i vilka de är lika. Jämförelseobjekten (som alltså inte bara behöver var just fysiska objekt) kan alltså vara hur olika som helst. Att vi urskiljt dem som två olika objekt innebär per definition att vi urskiljt en olikhet, nämligen att deras rumstidsliga existens skiljer sig åt. Om två objekt är lika enligt alla tänkbara dimensioner så är de samma objekt, för det innebär att de är lika även i dimensionerna tid och rum (cf. Leibniz…).
En jämförelse kan ju både ha som poäng att peka ut en olikhet mellan saker vi normalt betraktar som lika, eller en likhet mellan saker vi förstone betraktar som olika. Både Raymans och Helmerssons jämförelser är av det första slaget. Det praktiska syftet med att peka ut likheter mellan olika fall är ofta att påtala eller argumentera att vi borde betrakta eller behandla det ena på samma sätt som det andra i en viss aspekt, exempelvis att samma typ av politiska åtgärd är tillbörlig, samma grad av moraliskt fördömande eller tillskrivande av förtjänst, eller att samma slag av argument borde ha samma giltighet i båda fallen.
Utpekande av likhet och påstådda implikationer av dessa kan givetvis kritiseras som missvisande eller irrelevanta. Uttrycket att någon “jämför äpplen och päron” är dock naturligtvis olyckligt, eftersom hela poängen med en jämförelse är att uttala sig om objekt som skiljer sig åt i åtminstone ett avseende. Jämförelseobjekten kan dock vara på olika abstraktionsnivåer. Det skulle exempelvis kunna vara relevant att anklaga någon för att “jämföra äpplen och frukt”. Men det beror helt på kontext och syfte. Det är exempelvis högst intressant att jämföra äpplens näringsinnehåll med genomsnittet för andra objekt inom kategorin “frukt”.
Men grundproblemet är att uttrycket “jämföra äpplen och päron” leder en att fokusera på jämförelseobjekten istället för på jämförelsedimensionerna. Det tycks mig finnas principiellt tre typer av invändningar man kan anföra mot en utpekad likhet och påstådda implikationerna. Å ena sidan att påståendet helt enkelt är fel angående den påstådda likheten. För det andra kan det vara så att man har sammanblandat två dimensioner: den aspekt som lyfts fram angående ett av objekten hör egentligen inte till samma dimension som aspekten hos det andra objektet. Det tredje har mer med implikationerna att göra, nämligen huruvida den korrekt iakttagna likheten enligt en dimension också har stark bäring för den poäng man vill göra, dvs för den aspekt av vårt handlande eller tyckande som den utpekade likheten är tänkt att påverka. Kanske är det så att skillnader eller likheter på andra dimensioner har större relevans för den aktuella frågan.
På tal om denna tredje kategori så kan det påtalas att många av de märkliga invändningar och anklagelser som Rayman och Helmersson har mött helt enkelt inte förstått varken vilken dimension som syftas på eller implikationen som avses. Istället så utgår anklagelserna från att jämförelsen ifråga antas betyda att jämförelseobjekten är lika enligt en hel massa dimensioner, dvs att man likställer eller jämställer objekten för jämförelsen i en mycket vidare mening.
Det är såklart den anklagande sidans egna oförmåga att se nyanser som utgör orsaken till anklagelsen att en debattörs jämförelse är onyanserad och “jämställer” tårtkastning på Åkesson med våldtäkt. Likt färgblinda på en konstutställning…. (Nej, det är bäst jag slutar nu.)