Senaste numret av den historiska tidskriften Scandia introducerar en ny sektion: Klassikerpresentationen. Under denna rubrik kommer i varje nummer 10 klassiker på ett givet område ges korta presentationer/recensioner, tillsammans med en något längre övergripande reflektion om ämnet. Lägligt nog handlar den första Klassikerpresentationen om ”tidigmodern statsformering”. Detta hör ju numera till mitt avhandlingsämne, men jag är fortfarande relativt obildad på området.
De mest uppseendeväckande titlarna på listan är av James C. Scott och David Beetham. James Scott figurerar med Domination and the Arts of Resistance: Hidden Transcripts. Jag har haft Scott i tankarna allt sedan jag läste hans The Moral Economy of the Peasant. Den bok jag främst funderat på att ta mig an är Weapons of the Weak, eftersom jag tänkt att det kanske kan finnas intressanta paralleller mellan Scotts asiatiska bönders strategier mot centralmakten och de som svenska bönder använde under tidigmodern tid. Men den bok som rekommenderas i Scandia verkar också mycket intressant och fyller av recensionen att döma samma syfte. En historiker som har använt sig av Scotts tankar är Börje Harnesk med artikeln Everyday Resistance and the Hidden Transcript in Seventeenth-Century Sweden (2009).
Jag höjde verkligen på ögonbrynet när jag såg att redaktören tagit med Beethams The Legitimation of Power. Inte för att det inte är en bra bok eller modern klassiker, men jag hade inte väntat mig att den skulle räknas som så central inom detta fält. Mycket riktigt inleds presentationen med uttalandet att boken ”är inte den som citeras flitigast inom den tidigmoderna historieforskningen, men de som använder hans teori har haft stor behållning av den.” De enda historiker som nämns i sammanhanget hade jag redan koll på: Hallenbergs Statsmakt till salu (2008) och Michael Braddick med State Formation in Early Modern England, c. 1550-1700 (2000). Braddick har jag tyvärr inte läst ännu men den ligger ganska högt upp på listan.
I övrigt kan nämnas ingen av de följande är med bland historikernas klassiker: Michael Mann, Charles Tilly, Theda Skocpol, Hendrik Spruyt. Av de som bland statsvetare räknas som klassiker figurerar endast Otto Hintze, Barrington Moore och Thomas Ertman.