Jag har börjat läsa Joakim Scherps De ofrälse och makten: en institutionell studie av riksdagen och de ofrälse ståndens politik i maktdelningsfrågor 1660–1682. Det är en avhandling i historia från 2013, och jag funderar på att skriva en recenesion av boken.
Valet av tidsperiod motiveras bland annat av att perioden innehåller så tvära kast: riksdagens makt står på en för tiden historisk höjd under förmyndarregeringen, för att sedan ersättas av Karl XI:s envälde vid riksdagen 1682. Men en märklighet som jag upptäckt vid en snabb inspektion av boken är Scherps val av vilka riksdagar att studera. Han hoppar över 1680 års riksdag. Han skriver visserligen i inledningen av kapitlet om 1682 års riksdag en kort sammanfattning av utvecklingen före enväldets införande, däribland 1680 års riksdag. Men spontant tycker jag det ser ut som ett misstag att inte ägna detta ett eget kapitel. Om det är utvecklingen från konstututionalism till envälde som är den stora berättelsen, så borde man inte hoppa över 1680 – då ständerna, med Sven Grauers ord, “skulle finna sig stående på trösklen till en helt ny tid” (1932, s. 45).
Vad var det då som hände 1680? Mest känt är förmodligen reduktionen av gods, dvs att kronan tog tillbaka donerad mark från adeln. Med på det konstitutionella planet är det viktiga att rådets makt beskars, genom att kungen fick rätt att själv bestämma huruvida det skulle konsulteras i en given fråga. Frågorna är länkade i den meningen att rådet blivit helt akterseglat i diskussionerna om reduktionen: dess skrivelse presenterades först när de ofrälse redan visat sin enighet, adeln hade tagit sitt beslut i Riddarhuset, och kungen visat sitt gillande. Så rådets inlägg fick närmast effekten att belysa dess maktlöshet.
Det har varit en diskussion historiker emellan huruvida efterspelet – kungens lyckade försök att formellt göra sig oberoende av rådet – var en planerad handling eller mer en ingivelse. Hursomhelst, efter riksdagens formella avslutning presenterade kungen en kort förfrågan om hur riksdagen såg på kungens roll gentemot rådet. Kungen la fram sin syn på saken, där kungen ansåg sig kunna bestämma vilka frågor som rådet skulle konsulteras i. Skrivelsen godtogs ett par dagar senare av påfallande svarslösa representanter för riksdagen. De ofrälse stånden hade åtminstone skäl att vara rädda för att rådet skulle sätta käppar i hjulen för det praktiska genomförandet av reduktionen, men att adeln på detta sätt gav upp en institution “som under århundraden verksamt deltagit i statsarbetet samt erbjudit en skälig motvikt mot konungadömet”, förvånar onekligen (1933, s. 79).
Möjligen studerar Scherp inte detta för att det inte finns tillräckligt med material om de ofrälses ståndpunkter (Jag har som sagt bara gjort nedslag, så möjligen har han en bra motivering nånstans.). Händelseförloppet var hastigt och många historiker har förvånast just över bristen på debatt om frågan. Men jag tycker att detta vore ett mysterium att nysta i: hur såg egentligen bönderna på rådet och dess roll? För man kommer inte ifrån att denna riksdag ter sig avgörande för enväldets införande.
Riksdagen 1680 hade sålunda slutat med ett formellt erkännande
av konungadömets nyvunna reella maktställning. Visserligen var det
rådet som närmast fallit offer för konungamaktens expansion, medan
något direkt försök till inskränkning av riksdagens befogenheter
från samma håll icke försports; tvärtom hade ju ett intimt samarbete
rått mellan konung och ständer. Men frågan var, om riksdagen i
fortsättningen skulle kunna hålla konungadömet stången, sedan den
berövat sig själv det stöd, som rådet under tidernas lopp erbjudit
gentemot furstemakten, och helt överlåtit åt konungen att bestämma
utvecklingen inom ett så väsentligt område av statslivet, som ut-
lämnats genom 1680 års förklaring. Konungadömet var statt på
offensiven, därom kunde ingen tvekan råda. Framtiden skulle visa,
om det tänkte lämna riksdagen i okvald besittning av dess eget hävd-
vunna maktområde eller var sinnat att flytta sina råmärken in på
även denna hittills fredade mark (Grauers 1932, s. 82)
Referenser:
– Grauers, Sven. 1932. Den svenska riksdagen under den karolinska tiden. Stockholm: Victor Pettersons Bokindustriaktiebolag.
– Scherp, Joakim. 2013. De ofrälse och makten. En institutionell studie av riksdagen och de ofrälse ståndens politik i maktdelningsfrågor 1660–1682. Stockholm: Acta Universitatis Stockholmiensis.
Björn Östbring 