”Det nya Sverige behöver liberal nationalism” (Kvartal)

Jag har skrivit en längre essä som publicerats i Kvartal. Jag skriver om hur liberala ideal och institutioner kan och bör kombineras med ett samhälle som i grunden är nationellt, i betydelsen att det bör existera en gemensam ”samhällelig kultur” som förenar invånarna trots sinsemellan olika etniska och religiösa seder och traditioner. Detta är en mellanposition som trängs undan – och därför i Sverige är i princip helt bortglömd – när det politiska landskapet och konfliktlinjen beskrivs som en kamp mellan en traditionell etnisk nationalism å ena sidan, och å andra sidan en liberalism som per definition antas vara kosmopolitisk och universalistisk. … Fortsätt läsa ”Det nya Sverige behöver liberal nationalism” (Kvartal)

”Nationalismen är det modernas tecken” (SvD Kultur)

I dag medverkar jag med en understreckare i Svenska Dagbladet. Ta det för vad det är: en sammanfattning av Gellners nationalismteori plus lite lösa spekulationer om vad perspektivet innebär för förståelsen av den svenska samtiden. I korthet: man har fel om man tror att nationalism – definierat som önskan att politiska gränser bör sammanfalla med ett språk och en kulturell identitet – är en atavistisk tendens som vi ”moderna” människor med lite politisk vilja kan slänga på historiens sophög. Tvärtom är de ekonomiska och sociala villkor som genererar nationalism typiskt moderna, och fullt verksamma även idag, men väl såklart i … Fortsätt läsa ”Nationalismen är det modernas tecken” (SvD Kultur)

Socialdemokratin och flyktingkrisen

Den ursprungliga versionen av denna essä publicerades här den 1:a maj 2017. Hösten 2017 publicerades essän i antologin ”Socialdemokratin i ett nytt århundrade. Sex bidrag till en ideologisk framtidsdebatt” utgiven av S-Akademiker och med Jimmy Sand och Payam Moula som redaktörer. Till antologin försågs texten med en mer utbyggd avslutning. Nedanstående text utgörs av denna nya version. I december 1841 klev den amerikanska filosofen Emerson upp på podiet i Frimurarsällskapets loge i Boston. Hans föredrag handlade om vad han beskrev som en evig politisk strid mellan två motstående tendenser och böjelser. Å ena sidan Konservatismen: instinkten att försvara ”det rådande tillståndet, på gott … Fortsätt läsa Socialdemokratin och flyktingkrisen

”Vill vi vara kosmopoliter eller medborgare?”

Jag är tillbaka på jobbet efter några veckors föräldraledighet i samband med att barn nr 2 kommit till världen… Idag publiceras en text av mig i nya tidskriften Kvartal. Det är ett försök att ge en översikt över konfliktlinjerna och de djupare antaganden som finns i debatten. Jag uttrycker viss skepsis gentemot de kosmopolitiska idéerna, som jag inte tror klarar av att underbygga fungerande institutioner, eller upprätthålla vissa centrala aspekter av vår nuvarande ganska toleranta och progressiva samhällsgemenskap. Konflikten nationell/partikulär samhällsgemenskap och kosmopolitisk är såklart mycket gammal. Ett av de första moderna verken inom politisk teori, Henry Sidgwicks The Elements … Fortsätt läsa ”Vill vi vara kosmopoliter eller medborgare?”

Richard Rortys pragmatism

Nu är nummer 3/2010 av Filosofisk tidskrift tryckt och färdigt. Det vet jag eftersom 10 exemplar kom till mig med posten idag. Vilket i sin tur förmodligen beror på att jag är en av de medverkande. Det gäller en essä betitlad ”Richard Rortys pragmatism”. Texten behandlar tre böcker: Philosophy as Cultural Politics, jubileumsutgåvan av Philosophy and The Mirror of Nature, samt Neil Gross biografi Richard Rorty — The Making of an American Philosopher. Essän inleds på följande vis: Nånstans mellan Lomma och Landskrona, jag minns inte exakt, började bilradion ljuda av tonerna från John Lennons Imagine. Rastlöst lutade jag mig … Fortsätt läsa Richard Rortys pragmatism

Anteckningar om politisk realism

Förrförra fredagen, den första i mars månad, blev jag utsatt för ett tämligen grovt brott. Under utförandet av mitt halvtidsarbete som lastbilschaufför hände följande. Jag blev attackerad, slagen i bakhuvudet, fasthållen och hotad till livet, instängd i lastutrymmet, frihetsberövad under en halvtimmes bråd färd längs skånska landsvägar — en färd avslutad av en polisjakt. Det är inte givet att en sådan upplevelse måste föranleda politiska reflektioner. Det är möjligt, men givetvis inte nödvändigt, att traumatiska upplevelser av detta slag kan få en människa att begrunda och ompröva grunddragen i sin samhällsanalys och politiska åskådning. I mitt eget fall tror jag … Fortsätt läsa Anteckningar om politisk realism