Krönika i Barometern: ”Postens kris adresserar politikens problem”

Idag medverkar jag med en krönika i Barometern som tar frågan om bilmålvakter som exempel på myndigheternas och lagstiftarnas tendens att hellre reglera och kontrollera skötsamma personer än att på allvar hantera de som systematiskt missbrukar systemet. I fallet med bilmålvakter ser vi en försummelse som göder den organiserade kriminaliteten och har bidragit till att hela bostadsområden upplever att myndigheternas makt och legitimitet är hotade.

Försummelsen tycks vara både lagstiftningsmässig och resursmässig. När lagen skärptes senaste gången innebar det att bilar kunde omhändertas, om de var felparkerade. Man kan tycka att det inte direkt var några hårdhandskar som åkte på. Likaså kan man tycka det märkligt att man inte har infört en regel som förhindrar registrering av fordon på en person så länge personenens nuvarande fordon har stora skulder eller anmärkningar.

Dock verkar det inte vara tandlös lagstiftning som i första hand hindrar Polisens arbete, åtminstone av Göteborgspolisen att döma:

”Vi har egentligen inte agerat mot den lagstiftningen överhuvudtaget mer än de senaste månaderna”, säger Jonas Bertram kommissarie vid polisen i Storgöteborg.

En av aktionerna var tillsammans med kommunen när man den 8 mars beslagtog 31 bilmålvaktsbilar i Bergsjön. Men det är hittills den enda större insatsen.

”Det var närmast vild parkering på de gatorna och vi kunde tagit minst 15 bilar till om vi hade haft plats att ställa dom på”, säger Jonas Bertram.

För ett av problemen är brist på uppställningsplatser. Varje beslagtagen bil bogseras bort och sedan har bilägaren tre månader på sig att reglera sin skuld innan myndigheterna har rätt att skrota eller sälja bilen. Eftersom bilmålvakterna inte har några pengar och bilarna ofta inte är värda något så är det i princip en tre månader lång administrativ väntan innan bilarna skrotas. Och inköpta uppställningsplatser och pappersarbete kostar tid och pengar.

Man kan tycka att det är förvånande med ett samhälle som år efter år, och med närmare 1000 miljarder i statsbudget, inte lyckas skramla fram resurser (och kanske en av sina nedlagda militäranläggningar) för att hantera systematiska lagbrott som inte sällan gynnar grövre organiserad brottslighet.

Krönika i Barometern om Folkpartiet

Ny krönika i Barometern. Texten för fram en av mina käpphästar. Den att svensk politik hade mått så oerhört mycket bättre om de vanliga partierna hade haft modet att utveckla olika ideologiska och sakpolitiska alternativ i invandrings- och integrationsfrågor, istället för att drabbas av SD-mani och lämna hela spelplanen öppen.

För Folkpartiets del hade det exempelvis varit naturligt att inspireras av den akademiska litteraturen om liberal nationalism.

Kan tilläggas om partinamnet att om nu Folkpartiet verkligen ville ha ett ideologiskt partinamn så borde de valt Socialliberalerna. Irriterande att de försökt kapa termen liberal, som om inget annat anges borde få beteckna klassisk liberalism snarare än socialliberalism.

Socialdemokratin som historisk läxa

Skälet till att jag i dag medverkar med en text i GP är att … de frågade om jag hade nåt jag ville säga. Och det hade jag. Men jag inser att det kanske inte är det strategiskt smartaste att publicera en näsknäpp och uppmaning till Socialdemokraterna i just en högertidning. Men men, nu blev det så.

Jag har länge varit frustrerad över att diskussionen om nationalism håller så låg nivå i Sverige. Alternativen har i tilltalande grad utmålats som närmast svartvita: att vi står inför ett val mellan å ena sidan en upplyst och universalistisk syn på människa och samhälle, eller å andra sidan en nationalistisk och främlingsfientlig syn.

Min artikel tar upp några historiska skäl till varför denna dikotomi är både märklig och olycklig. Socialdemokraterna borde verkligen veta bättre.

En annan käpphäst, som dock inte fick plats, är att detta fenomen i svensk debatt också är väldigt märkligt om man ser till hur diskussionerna förs inom akademisk politisk teori. I decennier har det pågått en omfattande akademisk diskussion mellan kosmopolitiska liberaler respektive ”liberala nationalister”, där de senare framhäver inte minst det instrumentella behovet av en kollektiv identitet för att få stöd för jämlikhetspolitik och välfärdsstat, och för demokratins funktionsförmåga. En modern liberaldemokratisk välfärdsstat förenar massamhällets anonymitet och individualism med långtgående kollektiva åtaganden, och en styrelseform där beslutens legitimitet rent principiellt bygger på att man föreställer sig höra ihop: att man utgör ett demos. De ideal som kommer till uttryck i välfärdsstatens och den liberala demokratins institutioner är alltså sociologiskt beroende av en någorlunda stark kollektiv identitet. De främsta företrädarna för denna position – Michael Walzer och David Miller – råkar vara just socialdemokrater.

David Hume and contemporary realism in political theory

Below is the abstract and list of references of my MA thesis in political science. The full article can be downloaded here.

Abstract

Proponents of the recent movement of realism in political theory have expressed dissatisfaction with the typically Kantian and ideal theoretical assumptions that guide much political and normative theorizing. In this paper it is proposed that these realist theorists could find support for their critique of the Kantian legacy, as well as building blocks for a realist alternative, by drawing on the moral and political thought of David Hume. The paper constitutes a reading of Hume’s writings with the contemporary realist critique in mind. The result highlights four themes in Hume’s thought: (1) The empirically informed approach to normative reasoning. (2) An emphasis on that political theorizing must be conducted on the basis of a realistic political psychology. (3) The critique of social contract doctrines, a critique that is directed at idealistic and rationalistic versions of liberalism. (4) Hume’s account of human sociality and the origins of political authority. Lastly, it is suggested that the fact that Hume combines realism with liberalism makes him of additional interest to the many realists who are seeking to correct rather than reject liberal political theory and who are thus wary of finding themselves too close to Machiavelli and Hobbes, the usual realist predecessors.

Key words: realism, moralism, ideal theory, legitimacy, normativity

Length: 19 200 words

References:

Barry, Brian (1989), Theories of Justice (London: Harvester Wheatsheaf).

Buckle, Stephen and Castiglione, Dario (1991), ‘Hume’s Critique of the Contract Theory’, History of Political Thought, 12 (3), 457-80.

Cohen, G. A. (2003), ‘Facts and Principles’, Philosophy & Public Affairs, 31 (3), 211-45.

Cohon, Rachel (2008), Hume’s Morality (Oxford: Oxford University Press).

Coventry, Angela and Sager, Alexander (2011), ‘Hume and Contemporary Political Philosophy’, Western Political Science Association 2011 Annual Meeting.

Curry, Oliver (2006), ‘Who’s Afraid of the Naturalistic Fallacy?’, Evolutionary Psychology, 4, 234-47.

Elster, Jon (2009), Alexis de Tocqueville: the First Social Scientist (Cambridge; New York: Cambridge University Press).

Farrelly, Colin (2007), ‘Justice in Ideal Theory: A Refutation’, Political Studies, 55 (4), 844-64.

Formosa, Paul (2008), ”All Politics Must Bend Its Knee Before Right’: Kant on the Relation of Morals to Politics’, Social Theory and Practice, 34 (2), 157-81.

Frazer, Michael L. (2009), ‘Review of J. G. A. Pocock’s ‘Political Thought and History: Essays on Theory and Method”, Notre Dame Philosophical Reviews. <http://ndpr.nd.edu/news/24213-political-thought-and-history-essays-on-theory-and-method/>, accessed 2011.11.04.

Frazer, Michael L. (2010), The Enlightenment of Sympathy: Justice and the Moral Sentiments in the Eighteenth Century and Today (Oxford; New York: Oxford University Press).

Fukuyama, Francis (2011), The Origins of Political Order (New York: Farrar, Straus and Giroux).

Galston, William A. (2004), ‘On the Rapproachment between Political Philosophy and Empirical Inquiry: A Comment on Rogers Smith’, in Edward D. Mansfield and Richard Sisson (eds.), The Evolution of Political Knowledge: Theory and Inquiry in American Politics (Columbus: Ohio State University Press).

Galston, William A. (2009), ‘Moral Pluralism and Liberal Democracy: Isaiah Berlin’s Heterodox Liberalism’, Review of Politics, 71 (1), 85-99.

Galston, William A. (2010), ‘Realism in Political Theory’, European Journal of Political Theory, 9 (4), 385-411.

Geuss, Raymond (2008), Philosophy and Real Politics (Princeton: Princeton University Press).

Greco, Lorenzo (2007), ‘Humean Reflections in the Ethics of Bernard Williams’, Utilitas, 19 (03), 312-25.

Gunnell, John G. (1982), ‘Interpretation and the History of Political Thought: Apology and Epistemology’, The American Political Science Review, 76 (2), 317-27.

Haakonssen, Knud (1993), ‘The Structure of Hume’s Political Theory’, in David Fate Norton (ed.), The Cambridge Companion to David Hume (Cambridge: Cambridge University Press).

Hampshire, Stuart (1991), ‘Nationalism’, in Edna Ullman-Margalit and Avishai Margalit (eds.), Isaiah Berlin: A Celebration (Chicago: University of Chicago Press).

Hardin, Russell (2007), David Hume: Moral & Political Theorist (Oxford: Oxford University Press).

Hendrix, Burke A. (2010), ‘Political Theorists as Dangerous Social Actors’, Critical Review of International Social and Political Philosophy, 1-21.

Honig, Bonnie and Stears, Marc (2011), ‘The New Realism: from Modus Vivendi to Justice’, in Jonathan Floyd and Marc Stears (eds.), Political Philosophy versus History? Contextualism and Real Politics in Contemporary Political Thought (Cambridge: Cambridge University Press), 177-205.

Horton, John (1992), Political Obligation (London: Macmillan).

Horton, John (2010), ‘Realism, liberal moralism and a political theory of modus vivendi’, European Journal of Political Theory, 9 (4), 431-48.

Hume, David (1983a), The History of England. Volume I (Indianapolis: Liberty Fund).

Hume, David (1983b), The History of England. Volume VI (Indianapolis: Liberty Fund).

Hume, David (1987), Essays: Moral, Political, and Literary (Indianapolis: Liberty Classics).

Hume, David (1998), An Enquiry Concerning the Principles of Morals (The Clarendon Edition; Oxford: Oxford University Press).

Hume, David (2007), A Treatise of Human Nature (The Clarendon Edition; Oxford: Oxford University Press).

Hume, David (2011), The Letters of David Hume Volume I: 1727-1765, ed. J.Y.T. Greig (Oxford: Oxford University Press).

Kant, Immanuel (1991), Political Writings (Cambridge Texts in the History of Political Thought; Cambridge: Cambridge University Press).

Keene, Edward (2005), International Political Thought (Cambridge: Polity Press).

Lessnoff, Michael (1990), Social Contract Theory (New York: New York University Press).

Locke, John (2002), The Second Treatise of Government: and A Letter Concerning Toleration (Mineola, NY: Dover Publications).

Machiavelli, Niccolo (1998), Discourses on Livy (Chicago: The University of Chicago Press).

MacIntyre, A. C. (1959), ‘Hume on ”Is” and ”Ought”‘, The Philosophical Review, 68 (4), 451-68.

Mackie, John (1980), Hume’s Moral Theory (London: Routledge & Kegan Paul).

Miller, David and Dagger, Richard (2003), ‘Utilitarianism and Beyond: Contemporary Analytical Political Theory’, in Terence Ball and Richard Bellamy (eds.), The Cambridge History of Twentieth-Century Political Thought (Cambridge: Cambridge University Press).

Newey, Glen (2010), ‘Two Dogmas of Liberalism’, European Journal of Political Theory, 9 (4), 449-65.

North, Richard (2010), ‘Political realism: Introduction’, European Journal of Political Theory, 9 (4), 381-84.

Pasquino, Pasquale (1996), ‘Political Theory, Order, and Threat’, in Russell Hardin and Ian Shapiro (eds.), Political Order (Nomos; New York: New York University Press).

Peter, Fabienne (2010), ‘Political Legitimacy’, in Edward N. Zalta (ed.), The Stanford Encyclopedia of Philosophy (Summer 2010 Edition).

Philp, Mark (2007) Political Conduct (Cambridge, MA: Harvard University Press).

Philp, Mark (2008), ‘Political Theory and History’, in Marc Stears and David Leopold (eds.), Political Theory: Methods and Approaches (Oxford: Oxford University Press).

Philp, Mark (2010), ‘What is to be done? Political theory and political realism’, European Journal of Political Theory, 9 (4), 466-84.

Pocock, J. G. A. (1975), The Machiavellian Moment. Florentine Political Thought and the Atlantic Republican Tradition (Princeton: Princeton University Press).

Pocock, J. G. A. (2009), Political Thought and History (Cambridge: Cambridge University Press).

Raphael, D. D. (1974), ‘Hume’s Critique of Ethical Rationalism’, in William B. Todd (ed.), Hume and the Enlightenment (Edinburgh: Edinburgh University Press), 14-29.

Rawls, John (2005), A Theory of Justice (Cambridge, MA: Belknap Press Harvard University Press).

Rawls, John (2007), Lectures on the History of Political Philosophy (Cambridge, MA: The Belknap Press of Harvard University Press).

Riley, Patrick (1973), ‘On Kant as the Most Adequate of the Social Contract Theorists’, Political Theory, 1 (4), 450-71.

Rossi, Enzo (2010), ‘Review: Reality and Imagination in Political Theory and Practice: On Raymond Geuss’ realism’, European Journal of Political Theory, 9 (4), 504-12.

Sabl, Andrew (2002), ‘When Bad Things Happen from Good People (and Vice-Versa): Hume’s Political Ethics of Revolution’, Polity, 35 (1), 73-92.

Sabl, Andrew (2009), ‘The Last Artificial Virtue. Hume on Toleration and Its Lessons’, Political Theory, 37 (4), 511-38.

Sabl, Andrew (2011), ‘History and Reality: Idealist Pathologies and ‘Harvard School’ Remedies’, in Jonathan Floyd and Marc Stears (eds.), Political Philosophy versus History? Contextualism and Real Politics in Contemporary Political Thought (Cambridge: Cambridge University Press), 151-76.

Sleat, Matt (2007), ‘Making Sense of our Political Lives – On the Political Thought of Bernard Williams’, Critical Review of International Social and Political Philosophy, 10 (3), 389-98.

Sleat, Matt (2010), ‘Bernard Williams and the Possibility of a Realist Political Theory’, European Journal of Political Theory, 9 (4), 485-503.

Sleat, Matt (2011), ‘Liberal Realism: A Liberal Response to the Realist Critique’, The Review of Politics, 73 (03), 469-96.

Smith, Adam (1982), Lectures on Jurisprudence (Indianapolis: Liberty Fund).

Stears, Marc (2007), ‘Liberalism and the Politics of Compulsion’, British Journal of Political Science, 37 (03), 533-53.

Stewart, John B. (1963), The Moral and Political Philosophy of David Hume (New York & London: Columbia University Press).

Werner, John M. (1991), ‘David Hume and America’, in Donald W. Livingston and Marie Martin (eds.), Hume as Philosopher of Society, Politics, and History (Rochester, NY: University of Rochester Press).

Whelan, Frederick G. (2004), Hume and Machiavelli: Political Realism and Liberal Thought (Lanham, Md.: Lexington Books).

Whelan, Frederick G. (2009), Enlightenment Political Thought and Non-Western Societies (New York: Taylor & Francis).

Williams, Bernard (2005), In the Beginning Was the Deed: Realism and Moralism in Political Argument (Princeton, N.J.: Princeton University Press).

Williams, Bernard (2011), Ethics and the Limits of Philosophy (London & New York: Routledge Classics).

Wolff, Jonathan (2006), An Introduction to Political Philosophy (Oxford: Oxford University Press).

Wootton, David (1993), ‘David Hume, ‘the historian”, in David Fate Norton (ed.), The Cambridge Companion to Hume (Cambridge: Cambridge University Press), 281-312.