Uppföljning om socialdemokratin och flyktingkrisen

Andreas Bergh har skrivit en kort kommentar kring min text om socialdemokratin och flyktingkrisen. Bergh har två kritiska anmärkningar, och jag tänkte bemöta dem i tur och ordning. Retorik och praktisk politik Den första är att den påstådda omsvängningen handlar mer om retorik än praktik. Som Bergh säger: om S hela tiden hade agerat efter sin egen retorik så hade den praktiska politiken sett annorlunda ut: ”då skulle mottagandet ha varit högre under lång tid”. Det ligger mycket i detta. Och det är just detta som ofta gjort mig…frustrerad. Det gäller de flesta andra partier också. Om man i praktisk … Fortsätt läsa Uppföljning om socialdemokratin och flyktingkrisen

Socialdemokratin och flyktingkrisen

Den ursprungliga versionen av denna essä publicerades här den 1:a maj 2017. Hösten 2017 publicerades essän i antologin ”Socialdemokratin i ett nytt århundrade. Sex bidrag till en ideologisk framtidsdebatt” utgiven av S-Akademiker och med Jimmy Sand och Payam Moula som redaktörer. Till antologin försågs texten med en mer utbyggd avslutning. Nedanstående text utgörs av denna nya version. I december 1841 klev den amerikanska filosofen Emerson upp på podiet i Frimurarsällskapets loge i Boston. Hans föredrag handlade om vad han beskrev som en evig politisk strid mellan två motstående tendenser och böjelser. Å ena sidan Konservatismen: instinkten att försvara ”det rådande tillståndet, på gott … Fortsätt läsa Socialdemokratin och flyktingkrisen

Öppenhetens förutsättningar

I helgens Dagens Nyheter förde Lena Andersson ett intressant resonemang om skillnaden mellan nationalstaten och storstaden som politiska gemenskaper. Vad händer ”om Sverige vore en storstad”? Det vill säga om man fullt ut anammar de föreställningar vi har kring en storstads mångskiftande, ombytliga och anonyma gemenskap? Andersson idé är att det är föreställningar om land och nation som leder till att människor som vill flytta hit uppfattas som potentiella problem, att de upplevs som ett hot mot gemenskapen, och till tanken att människor måste stängas ute. Detta kommer av den abstrakta karaktär som ett ”land” måste ha, just genom att … Fortsätt läsa Öppenhetens förutsättningar

Den svenska debattens mysterium

Frågan om det svenska debattklimatets natur och förändring är fortsatt fascinerande, och jag kan inte avhålla mig att fundera kring Mattias Hagbergs granskning för DN:s räkning av övriga borgerliga ledarsidors förändrade budskap och innehåll. Hagberg ser en ideologisk förskjutning mot konservatism och högerpopulism. När Hagberg kontrasterar 2016 med samma tid 2010 finner han att 2010 präglades av betydligt större spännvidd i ämnen – ”allt från sömnbrist till narkotikapolitik”, och med ett tonfall som ”ofta [är] positivt, framtidsorienterat, hoppfullt”. En stor förändring alltså. Det uppenbara försvaret för dessa ledarskribenter är naturligtvis att världen har förändrats, snarare än de underliggande värdena hos … Fortsätt läsa Den svenska debattens mysterium

Socialdemokratin som historisk läxa

Skälet till att jag i dag medverkar med en text i GP är att … de frågade om jag hade nåt jag ville säga. Och det hade jag. Men jag inser att det kanske inte är det strategiskt smartaste att publicera en näsknäpp och uppmaning till Socialdemokraterna i just en högertidning. Men men, nu blev det så. Jag har länge varit frustrerad över att diskussionen om nationalism håller så låg nivå i Sverige. Alternativen har i tilltalande grad utmålats som närmast svartvita: att vi står inför ett val mellan å ena sidan en upplyst och universalistisk syn på människa och … Fortsätt läsa Socialdemokratin som historisk läxa