Gin, tonic, and internal reasons

Idag har jag läst ett par artiklar av Bernard Williams. Jag letar efter användbara kopplingar mellan Williams och Hume. I sina politisk-filosofiska texter refererar inte Williams explicit till Hume, men min tes är att det finns intressanta paralleller. Ett första steg är skissera ett svar på den enklare frågan vilka likheter som finns vad gäller moralfilosofi. En artikel som jag just läst är ‘Internal and external reasons’ i Williams’ Moral Luck (1981). Skälet är naturligtvis att Hume förknippas med internalism, ja han är väl urtypen för detta synsätt. I Stanford Encyclopedia of Philosophy beskriver man angående denna fråga både ”the humean theory of … Fortsätt läsa Gin, tonic, and internal reasons

Political theory as a subfield of political science

This essay was written in january as part of an exam in a course titled ”Social Studies of Science”. My field of study would probably best be described as political theory, and more broadly, political science. The label of ‘political theory’, however, cover a very broad range of intellectual interests and pursuits, and one may even doubt that there exist enough commonality as to warrant one to speak of a “field” in any determinate manner. This vagueness of my field of study, and its rather insecure institutional place within academia, is actually part of what I would like to discuss … Fortsätt läsa Political theory as a subfield of political science

Politisk realism och ordningens problem

Inledning I våras blev jag utsatt för ett allvarligt brott. Upplevelsen fick mig att skriva ner några reflektioner kring ett antal texter inom politisk teori som jag hade läst tiden före händelsen. Texterna ingår i vad som kan kallas en ”realistisk” ansats inom modern politisk teori, och från en av dessa författare, Bernard Williams, hämtade jag vad jag vill kalla för en känsla för prioritet: I identify the ”first” political question in Hobbesian terms as the securing of order, protection, safety, trust, and the conditions of cooperation. It is ”first” because solving it is the condition of solving, indeed posing, … Fortsätt läsa Politisk realism och ordningens problem

Beatrice Ask och ”the liberalism of fear”

Det känns befogat med en liten kommentar kring Beatrice Ask. I mina ögon kan hennes uttalande knappast avskrivas som en mindre fadäs, ett olyckligt ordval eller så. Det här är, till skillnad från många andra ”skandaler”, på allvar. För att förklara vikten av frågan, vilket i och för sig knappast behövs, så tänkte jag komplettera mina anteckningar om realism. Den form av liberalism, framförallt såsom den framkommer hos Bernard Williams, som jag redogjorde för där pekade ut två olika sätt som en stat kan mista sin legitimitet på: nämligen ”misuse of its powers or its failure to curb people’s use … Fortsätt läsa Beatrice Ask och ”the liberalism of fear”

Anteckningar om politisk realism

Förrförra fredagen, den första i mars månad, blev jag utsatt för ett tämligen grovt brott. Under utförandet av mitt halvtidsarbete som lastbilschaufför hände följande. Jag blev attackerad, slagen i bakhuvudet, fasthållen och hotad till livet, instängd i lastutrymmet, frihetsberövad under en halvtimmes bråd färd längs skånska landsvägar — en färd avslutad av en polisjakt. Det är inte givet att en sådan upplevelse måste föranleda politiska reflektioner. Det är möjligt, men givetvis inte nödvändigt, att traumatiska upplevelser av detta slag kan få en människa att begrunda och ompröva grunddragen i sin samhällsanalys och politiska åskådning. I mitt eget fall tror jag … Fortsätt läsa Anteckningar om politisk realism

Reflektioner om tolerans

Jag skrev i ett tidigare inlägg om två typer av tolerans. Här kommer ytterligare några rader, om än mycket repetition, kring ämnet. Det är dock ingen färdig text, bara en samling reflektioner och läsanteckningar. Kommentarer välkomnas varmt. I det föregående inlägget skiljde jag mellan tolerans som praktik och tolerans som attityd. Tolerans som praktik innebär att inte ingripa eller förhindra x. Det är alltså icke-intervention när det gäller andra personers handlingar, åsikt eller läggning. Istället för ordet ”tolerera” kan vi som verb använda det i och för sig mycket krystade uttrycket ”icke-intervenera”. Den toleranta attityden innebär att man väljer icke-intervention … Fortsätt läsa Reflektioner om tolerans