Ett humeanskt synsätt på migrationsfrågor inom liberal politisk teori

Att byta avhandlingsämne mitt i anställningen, och till ett så omfattande område som migrationsfrågor numera utgör inom politisk teori, är inte helt lätt. Man kan drunkna i litteraturen. Men jag tror att jag har haft lite tur. För det perspektiv jag utforskade i mitt förra avhandlingsämne (teorier om tidigmodern statsbildningsprocesser) tycks vara relevant även i mina nya frågor, utan dessutom verkar det vara outforskad mark. (Det låter kanske som en tacksam illusion, men jag tror faktiskt inte att jag lurar mig själv här.) Så kanske har jag här min chans att bidra till ”litteraturen”, som det heter. Mina ambitioner med … Fortsätt läsa Ett humeanskt synsätt på migrationsfrågor inom liberal politisk teori

David Hume om kardinal Wolsey

I går tittade jag på första avsnittet av Wolf Hall, och det slog mig att det vore kul att leta upp vad David Hume har att säga om en del av personerna och händelserna som skildras. Här är hans beskrivning av kardinal Wolsey i volym III av The History of England: Henry entered into all the views of Wolsey; and finding no one so capable of executing this plan of administration as the person who proposed it, he soon advanced his favourite, from being the companion of his pleasures, to be a member of his council; and from being a … Fortsätt läsa David Hume om kardinal Wolsey

Brian Barrys kritik av Hardins koordineringsteori

The fundamental objection to Hardin’s whole approach is that to make a state the solution of a coordination problem is far too good an explanation of social order. Coordination conventions have built-in self-enforcing mechanisms that give everybody a strong incentive to comply without any need for any additional enforcement. By contrast, a state has to rely heavily on its ability to call down heavy sanctions on those who break its laws or fail to pay its taxes. Even then, states achieve nothing remotely like the high levels of compliance effortlessly created by coordination conventions. […] It is quite common in … Fortsätt läsa Brian Barrys kritik av Hardins koordineringsteori

Konstitutionella konventioner och Gustav III:s ryska krig

Den bärande tanken i Andrew Sabls tolkning av Humes History of England är behandla detta mångskiftande och omfattande verk som i grunden ”a treatise on this one subject: how conventions of political authority arise, change, improve by various measures, and die” (Sabl 2012: 7). En intressant aspekt av Humes och Sabls förklaring av hur Magna Charta kom att få fäste som grundläggande konvention är dialektiken mellan de upprepade överträdelser av den och det motstånd som följde. Eftersom all politik handlar om ”custom” och ”opinion”, så följer det att en överträdelse måste uppmärksammas och beivras för att en konvention ska överleva, … Fortsätt läsa Konstitutionella konventioner och Gustav III:s ryska krig

Avhandlingsplan

För några veckor sedan skrev jag klart min avhandlingsplan. Eller plan och plan, faktum är att projektet fortfarande är vidöppet. Det består av fyra teman som jag måste hitta ett sätt att kombinera. Dock finns fortfarande möjligheten att jag i praktiken måste tona ner eller helt skrota ett av dem. Temana är: Teorier kring europeisk statsbildning under främst 1500- och 1600-tal Begreppet politisk legitimitet David Humes politiska tänkande Bildandet och utvecklingen av den svenska staten. De historiska och historisk-sociologiska delarna är helt ny mark för mig, och jag är fortfarande lite ovan vid att inte ägna mig åt normativ politisk … Fortsätt läsa Avhandlingsplan

Två män i en båt

I en ofta citerad passage skriver Hume: “Two men, who pull the oars of a boat, do it by an agreement or convention, tho’ they have never given promises to each other” (Treatise 3.2.2.10). Utan kontexten är terminologin är lite förvillande. Både “agreement” och “convention” kan ju betyda öveverrenskommelse eller avtal. Men i det här fallet ska agreement snarast förstås som “harmony of people’s opinions”, och convention som sedvana eller liknande. Kontexten är att Hume argumenterar mot kontraktsteorin; poängen med att det inte krävs något “löfte” är att visa att social samverkan kan vara möjlig utan att det krävs att … Fortsätt läsa Två män i en båt