Nordafrika och Tocquevilles revolutionsteori

Jag måste erkänna att jag inte haft koll på Nordafrikas ekonomiska och sociala utveckling. Således blev jag överraskad av uppgifterna som Johannes Åman presenterar i en ledare idag: UNDP [lät] göra en lista över vilka länder som enligt detta utvecklingsindex gjort de största framstegen under perioden 1970–2010. Att Kina och Indonesien skulle finnas med på tio-i-topplistan var väntat. Men där fanns en mer överraskande grupp länder: Tunisien på sjunde plats, Algeriet som nia och Marocko tia. Francisco Rodriguez, som lett UNDP:s forskargrupp, kommenterade rapporten i november, kort efter att den offentliggjorts, i ett blogginlägg med rubriken: ”Det nordafrikanska undret.” Som … Fortsätt läsa Nordafrika och Tocquevilles revolutionsteori

En viktig skillnad mellan hat och avund (Tocqueville/Elster)

Även om Tocqueville begreppsligt använder sig av både hat och avund i sina analyser så är han ofta slarvig i sin terminologi. Jon Elster anmärker att dessa två inte bara är olika känslor i sig, de leder även de som hyser dem till att handla på helt olika sätt. De har olika ”action tendencies”. Elster skriver: [The] action tendency of hatred is to destroy the hated person; that of envy is to destroy the envied object, not its possessor. In the analysis of a revolution that began by destroying privileges, and ended by killing the privileged, this distinction is obviously … Fortsätt läsa En viktig skillnad mellan hat och avund (Tocqueville/Elster)

Skälen till böndernas hat gentemot aristokratin (Tocqueville/Elster)

I Tocquevilles Den gamla regimen och revolutionen förklaras aktörernas beteenden och åsikter ofta med hjälp av begreppen avundsjuka respektive hat. Jon Elster noterar att mellan borgarna och aristokratin var den mest framträdande känslan avundsjuka, medan böndernas förhållande till aristokratin präglades av hat. Sedan citerar Elster (en del av) en av de mest minnesvärda passagerna ur Den gamla regimen, nämligen den som förklarar ursprunget till böndernas känslor: Föreställ er sjuttonhundratalets franske bonde, eller snarare en som ni känner i dag, ty han är fortfarande likadan: hans situation är en annan, men inte hans sinnesstämning. Föreställ er honom sådan som de dokument … Fortsätt läsa Skälen till böndernas hat gentemot aristokratin (Tocqueville/Elster)

Tocqueville om socialism och förmynderi (1848)

På Library of Liberty finns ett parlamentstal av Tocqueville. Omständigheterna för talet är följande: In February, 1848, the July Monarchy of Louis Philippe was overthrown, and the Second French Republic established. The new republic believed that the unemployment problem which was plaguing Paris could be solved by setting up government work-projects, guaranteeing employment at a certain wage rate for all who desired it. On September 12th, the Constituent Assembly debated the continuance of this arrangement and Tocqueville rose to speak against it. In the course of his speech he entered onto the subject of socialism, which he considered the logical … Fortsätt läsa Tocqueville om socialism och förmynderi (1848)