Tocqueville om den mest fundamentala skillnaden mellan Englands och Frankrikes politiska historia

Ur ett brev till Gustave de Beaumont skrivet 5:e oktober 1828, postumt publicerat under titeln Reflections on English History. Now, listen. Suppose that two men have been engaged in a long and determined fight although one of them is a little weaker than the other. A third man comes up, weaker than either of the two but who, whichever side he took, would be sure to tilt the balance that way. But who will think of asking him for help, who will urge his claim for help most strongly? It is sure to be he who feels himself weakest. When … Fortsätt läsa Tocqueville om den mest fundamentala skillnaden mellan Englands och Frankrikes politiska historia

Om statsbildningslitteraturen i Scandia nr 2 2013

Senaste numret av den historiska tidskriften Scandia introducerar en ny sektion: Klassikerpresentationen. Under denna rubrik kommer i varje nummer 10 klassiker på ett givet område ges korta presentationer/recensioner, tillsammans med en något längre övergripande reflektion om ämnet. Lägligt nog handlar den första Klassikerpresentationen om ”tidigmodern statsformering”. Detta hör ju numera till mitt avhandlingsämne, men jag är fortfarande relativt obildad på området. De mest uppseendeväckande titlarna på listan är av James C. Scott och David Beetham. James Scott figurerar med Domination and the Arts of Resistance: Hidden Transcripts. Jag har haft Scott i tankarna allt sedan jag läste hans The Moral … Fortsätt läsa Om statsbildningslitteraturen i Scandia nr 2 2013

Konglomeratstaten

På fredag gästar historikern Harald Gustafsson en forskargrupp som jag är delaktig i. Vi ska då diskutera Gustafssons artikel The Conglomerate State: A Perspective on State Formation in Early Modern Europe. Litteraturen om statsbildning rymmer många olika kategoriseringar och typer av stater. Det är påfallande hur svårt det är att finna en passande term för den typ av stat som växer fram under modern tid och som utkonkurrer både stadstater, federationer av stadssater (exemplevis Hansan) och imperiestater. Charles Tilly använder sig av termen ”national states” för att benämna stater som styr över flertalet regioner med hjälp av centraliserade institutioner. Men … Fortsätt läsa Konglomeratstaten

Hafwer du qwarn?

Det ska sägas att det inte hör till vanligheterna. Men senaste dagarna har jag läst en del i Kammarkollegiets protokoll från 1630-talet. Skälet är att jag för någon vecka sedan började skriva ett metodpapper där jag ska diskutera rational choice och historisk forskning. Margaret Levi’s Of Rule and Revenue (1988) kommer förmodligen figurera en del. Jag hoppas återkomma med fler inlägg kring detta, men tyvärr måste jag skriva alstret med viss hast. Hur som helst, även om än att jag har lite svårt att förstå språket ibland så finner jag en hel del fascinerande saker i Kammarkollegiets protokoll (i transkriberad … Fortsätt läsa Hafwer du qwarn?

Tocqueville och historisk institutionalism

Jag tänker de kommande dagarna publicera några alster skrivna inom den kurs som jag har läst under hösten. Inga mästerverk direkt, och av intresse endast för de närmast sörjande, är jag rädd. Först ut en text om Tocqueville. * * * I den andra epilogen till Krig och fred så parodierar Tolstoj sin samtids historiker. Dessa historikers förklaringar — presenterade i tjocka böcker — kan man enligt Tolstoj koka ner till följande: Ludvig XIV var en mycket högdragen och självgod herre; han hade de och de älskarinnorna och de och de ministrarna och han styrde Frankrike illa. Ludvigs efterträdare var … Fortsätt läsa Tocqueville och historisk institutionalism

Det sätt på vilket Peisistratos återtog makten

Ur Herodotos Historia: Men de, som förjagat Peisistratos, blevo nu på nytt ovänner med varandra. Och då Megakles härvidlag drog det kortaste strået, skickade han bud till Peisistratos och hörde, om han skulle vilja äkta hans dotter mot att själv få herraväldet. Peisistratos antog förslaget och gick in på villkoret. För att få honom tillbaka utfunderade de nu en, så vitt jag förstår, fruktansvärt enfaldig tillställning. Sedan gammalt har ju annars hellenernas folk utmärkt sig framför barbarernas genom att vara mera insiktsfullt och mindre enfaldigt, och bland hellenerna nämndes atenarna som de yppersta i riket — och nu utfunderade dock … Fortsätt läsa Det sätt på vilket Peisistratos återtog makten