Avslutningen på ‘Two Concepts of Liberty’ och ett brev om liberalismen

Här kommer ett citat ur ett brev Isaiah Berlin skrev den 30 december 1952. I think that what I am pleading for is really what used to be called Liberalism, i.e. a society in which the largest number of persons are allowed to pursue the largest number of ends as freely as possible, in which these ends are themselves criticised as little as possible and the fervour with which such ends are held is not required to be bolsterad up by some bogus rational och supernatural argument to prove the universal validity of the end. Everyone does, in fact, have … Fortsätt läsa Avslutningen på ‘Two Concepts of Liberty’ och ett brev om liberalismen

Varför är Oakeshott värd att läsa?

Jag försökte en gång läsa Michael Oakeshott. En essä om historiefilosofi vill jag minnas. Det gick inte bra. Orsaken var kanske att jag, likt Isaiah Berlin, tillhör en ”too wooden a tradition” och därför inte förstår poängen. Så här skriver Berlin i ett brev till Ursula Niebuhr i oktober 1952: [Michael Oakeshott] I cannot for my part make out at all, some kind of neo-Burkean aestheticising essayist, very smooth and eloquent, with a good deal of charm and even fascination for all uses, but for the life of me I cannot reduce what he says to any kind of brass … Fortsätt läsa Varför är Oakeshott värd att läsa?

Isaiah Berlin om liberalismen och rättfärdigandet av utbildning och fostran av barn

1951 brevväxlade Isaiah Berlin med den berömde amerikanske diplomaten George Kennan (upphovsmannnen till ‘containment’-politiken gentemot Sovjet). Breven mellan dessa figurer, båda två starkt förknippade med begreppet ‘cold war liberalism’, kom att handla om just innebörden av ett liberalt samhälle och om berättigandet av dess principer. En central aspekt är att ett liberalt samhälle inte manipulerar (”tamper”) eller formar (”mould”) sina medborgare till lydiga undersåtar utan låter dem utvecklas till fria individer. What I take you to say, and what I should have said myself if I had had the wit or the depth, is that the one thing which no … Fortsätt läsa Isaiah Berlin om liberalismen och rättfärdigandet av utbildning och fostran av barn

”The way elderly officials like to sublimate themselves in the presence of persons they suspect of being intellectuals” (Isaiah Berlin)

I sitt sökande efter en diplomatisk tjänst söker Isaiah Berlin upp diverse brittiska myndighetsfilialer i New York och Washington. Bland annat British Library of Information (en avdelning för propaganda/kulturellt utbyte) . . . . . . where I was told I would find a granite faced old bully who would say no to everything. His name was to be Fletcher. The last only is true. His name is certainly Fletcher. But what I found was a tired, bored, silly selfconscious old creature, anxious to discuss bogus philosophical questions, the ends of education in general, the problem as to why Stalin … Fortsätt läsa ”The way elderly officials like to sublimate themselves in the presence of persons they suspect of being intellectuals” (Isaiah Berlin)

Isaiah Berlins första intryck av Amerika

Isaiahs osäkerhet inför framtiden upplöstes mycket snabbt. Plötsligt fick han besök av Guy Burgess som påstod sig ha ordnat en tjänst åt Berlin vid ambassaden i Moskva. Det beslöts att Burgess skulle följa med på resan dit, och bara några dagar senare begav de sig på en resa över Atlanten för att via ett stopp i New York och Washington ta sig till Ryssland. Men väl i New York började personer i den engelska administrationen ana oråd när det gällde Burgess och hans planer. Tillslut kom beskedet att deras vidare resa till Moskva blivit inställd. Dessa misstankar var korrekta. Burgess … Fortsätt läsa Isaiah Berlins första intryck av Amerika