Humes fråga till Montesquieu om faran med maktdelning

När David Hume i april 1749 skrev till Montesquieu och tackade honom för det exemplar han fått av »L’Esprit des Loix», kunde den store skotske tvivlaren icke låta bli att i sitt långa och artiga brev framställa en intrikat fråga. Han förnekade icke att de enkla styrelsesätten på grund av sin natur kunde vara utsatta … Fortsätt läsa Humes fråga till Montesquieu om faran med maktdelning

Maktdelningsprincipen 1809

Ur konstitutionsutskottets skrivelse “Wördsamt Memorial”, 2:a juni 1809: Utskottet har sökt att bilda en Styrande Magt, werksam inom bestämda former, med enhet i beslut och full kraft i medlen att dem utföra; En Lagstiftande Magt, wisligt trög till werkning, men fast och stark till motstånd; En Domare-Magt, sjelfständig under Lagarne, men ej sjelfherrskande öfwer dem. … Fortsätt läsa Maktdelningsprincipen 1809

Politisk förändring och konstitutionell kontinuitet

En utmaning när man studerar politisk förändring är att uppmärksamma och rätt tolka förhållandet mellan formella lagar och institutioner och den informella sidan av saken. Ett strålande exempel på denna problematik, i koncis beskrivning av Björn Wittrock, utgörs av det faktum att Sveriges konstitution inte ändrades nämnvärt under en period av stor förändring, nämligen under … Fortsätt läsa Politisk förändring och konstitutionell kontinuitet

Konstitutionella konventioner och Gustav III:s ryska krig

Den bärande tanken i Andrew Sabls tolkning av Humes History of England är behandla detta mångskiftande och omfattande verk som i grunden "a treatise on this one subject: how conventions of political authority arise, change, improve by various measures, and die" (Sabl 2012: 7). En intressant aspekt av Humes och Sabls förklaring av hur Magna … Fortsätt läsa Konstitutionella konventioner och Gustav III:s ryska krig