Humes fråga till Montesquieu om faran med maktdelning

När David Hume i april 1749 skrev till Montesquieu och tackade honom för det exemplar han fått av »L’Esprit des Loix», kunde den store skotske tvivlaren icke låta bli att i sitt långa och artiga brev framställa en intrikat fråga. Han förnekade icke att de enkla styrelsesätten på grund av sin natur kunde vara utsatta för missbruk, eftersom det icke fanns några motvikter. Men han undrade å andra sidan, om icke de mera komplicerade styrelsesätten, där den ena delen tyglar och hejdar den andra, i likhet med komplicerade maskiner, skulle riskera att komma i olag på grund av delarnas motsättningar … Fortsätt läsa Humes fråga till Montesquieu om faran med maktdelning

Maktdelningsprincipen 1809

Ur konstitutionsutskottets skrivelse “Wördsamt Memorial”, 2:a juni 1809: Utskottet har sökt att bilda en Styrande Magt, werksam inom bestämda former, med enhet i beslut och full kraft i medlen att dem utföra; En Lagstiftande Magt, wisligt trög till werkning, men fast och stark till motstånd; En Domare-Magt, sjelfständig under Lagarne, men ej sjelfherrskande öfwer dem. Det har widare sökt att rigta dessa Magter till inbördes bewakning, till inbördes återhåll, utan att dem sammanblanda, utan att lemna den återhållande något af den återhållnas werkningsförmåga. På dessa hufwudgrunder af Statskrafternas särskilda bestämmelser och ömsesidiga motwigt skall den Stats-Författning hwila, som Utskottet föreslagit. … Fortsätt läsa Maktdelningsprincipen 1809

Politisk förändring och konstitutionell kontinuitet

En utmaning när man studerar politisk förändring är att uppmärksamma och rätt tolka förhållandet mellan formella lagar och institutioner och den informella sidan av saken. Ett strålande exempel på denna problematik, i koncis beskrivning av Björn Wittrock, utgörs av det faktum att Sveriges konstitution inte ändrades nämnvärt under en period av stor förändring, nämligen under landets demokratiseringsprocess. Neighbouring Finland had declared its independence immediately after the Bolshevik revolution but went through a bloody civil war in the spring of 1918, whereas in Sweden suffrage now became truly universal (also for women) and parliamentary rule was hastily introduced in a barely … Fortsätt läsa Politisk förändring och konstitutionell kontinuitet

Konstitutionella konventioner och Gustav III:s ryska krig

Den bärande tanken i Andrew Sabls tolkning av Humes History of England är behandla detta mångskiftande och omfattande verk som i grunden ”a treatise on this one subject: how conventions of political authority arise, change, improve by various measures, and die” (Sabl 2012: 7). En intressant aspekt av Humes och Sabls förklaring av hur Magna Charta kom att få fäste som grundläggande konvention är dialektiken mellan de upprepade överträdelser av den och det motstånd som följde. Eftersom all politik handlar om ”custom” och ”opinion”, så följer det att en överträdelse måste uppmärksammas och beivras för att en konvention ska överleva, … Fortsätt läsa Konstitutionella konventioner och Gustav III:s ryska krig