”Vill vi vara kosmopoliter eller medborgare?”

Jag är tillbaka på jobbet efter några veckors föräldraledighet i samband med att barn nr 2 kommit till världen… Idag publiceras en text av mig i nya tidskriften Kvartal. Det är ett försök att ge en översikt över konfliktlinjerna och de djupare antaganden som finns i debatten. Jag uttrycker viss skepsis gentemot de kosmopolitiska idéerna, som jag inte tror klarar av att underbygga fungerande institutioner, eller upprätthålla vissa centrala aspekter av vår nuvarande ganska toleranta och progressiva samhällsgemenskap. Konflikten nationell/partikulär samhällsgemenskap och kosmopolitisk är såklart mycket gammal. Ett av de första moderna verken inom politisk teori, Henry Sidgwicks The Elements … Fortsätt läsa ”Vill vi vara kosmopoliter eller medborgare?”

Välfärdsstatens legitimitet

Mitt förra avhandlingsområde handlade om hur man kan förklara staters uppkomst i det tidigmoderna Europa. Det kan tyckas vara ett långt steg till att nu skriva om migration och integration i dagens Sverige. Men det finns kopplingar, och på många sätt är det samma slags politisk-teoretiska intresse som ligger bakom (förutom att det nya ämnet leder till normativa frågor). Det rör frågor om politisk ordning, gemenskap, och territorium, och om en viktig typ av föreställningar: de som handlar om huruvida en ordning anses ha legitimitet. —Staten som politisk ordning— En modern stat, som en variant av politisk ordning, präglas av … Fortsätt läsa Välfärdsstatens legitimitet

Gellner om våldsmakt, koordinering och legitimitet

The effectiveness of coercion depends on the cohesion of the agents of coercion. Any single one of them is generally weak: to be really effective, it is necessary that there be a number of them, often quite a large number, and that they stick together and maintain discipline. But what exactly makes men stick together, especially in perilous situations, in which betrayal and abandonment of a group — if that group is about to lose — may be by far the best strategy? Among the considerations liable to induce an individual to remain loyal, one of the most important is … Fortsätt läsa Gellner om våldsmakt, koordinering och legitimitet

Goldstones kritik av legitimitetsbegreppet

A state crisis occurs when there has been a standing suspicion that the state is ineffective or unjust; such concrete events as a fiscal crisis or military reversal are then taken as the definitive proof of this suspicion. It is thus the shift in elite or popular attitudes toward the state, not a particular event, that marks the crisis of state authority. Much of the political science literature describes such a shift in attitudes as a crisis of “legitimacy” (Zimmerman 1979, 1983). I prefer to avoid this term; it does not capture my meaning—in part because legitimacy has legalistic connotations … Fortsätt läsa Goldstones kritik av legitimitetsbegreppet

Avhandlingsplan

För några veckor sedan skrev jag klart min avhandlingsplan. Eller plan och plan, faktum är att projektet fortfarande är vidöppet. Det består av fyra teman som jag måste hitta ett sätt att kombinera. Dock finns fortfarande möjligheten att jag i praktiken måste tona ner eller helt skrota ett av dem. Temana är: Teorier kring europeisk statsbildning under främst 1500- och 1600-tal Begreppet politisk legitimitet David Humes politiska tänkande Bildandet och utvecklingen av den svenska staten. De historiska och historisk-sociologiska delarna är helt ny mark för mig, och jag är fortfarande lite ovan vid att inte ägna mig åt normativ politisk … Fortsätt läsa Avhandlingsplan

Beethams kritik av Weber (del I)

I litteraturen om legitimitet finns vissa självklara tänkare och böcker som man måste förhålla sig till. En given historisk tänkare är naturligtvis Max Weber. Och i den moderna litteraturen räknas David Beetham’s The Legitimation of Power (Beetham, 1991) som en klassiker. Nu råkar David Beetham vara tämligen oense med Weber: han anser till och med att på detta område har Webers inflytande varit ”an almost unqualified disaster” (Beetham, 1991: 8). Det slog mig att det kunde vara givande att sammanfatta Beethams kritik av Weber. Webers tankar om legitimitet rymmer två huvuddelar. Det ena är en allmän definition eller syn på … Fortsätt läsa Beethams kritik av Weber (del I)