Foucault, Andersson, och Kenan Malik

Lena Andersson skriver idag bland annat om Foucault och halal-hippiens paradox. För att förstå varför Foucault stödde en revolution som ströp samtliga värden han höll för riktiga i det egna samhället tvingas man till antagandet att det handlade om något annat än Iran och iranierna; nämligen om en strid mot upplysningens värdeliberala tankehegemoni i den egna kultursfären. Och striden vanns. Successivt började individbaserade och universalistiska synsätt ersättas med gruppbaserade och kulturrelativism. Klass byttes mot etnicitet som analysverktyg. Men önskan om att upphöja andra kulturer och bli medveten om sin västliga självbelåtenhet formade sig samtidigt till en ängslig distansering, ett främmandegörande … Fortsätt läsa Foucault, Andersson, och Kenan Malik

Halal-hippien och George Orwells ‘Notes on Nationalism’

Pernilla Ouis artikel i senaste Axess om ”halal-hippiens paradox” är intressant. Den mest djupgående och fundamentala ideologiska paradox jag stött på är nog att Michel Foucault stödde den islamiska revolutionen i Iran. Jag kan inte nog understryka min förundran över detta.     [. . .] [Han stödde] den islamiska revolutionen och Khomeini, som praktiserade exakt det han kritiserade så briljant: det våldsamma utövandet av makt mot dem som skiljer sig från normen.      [. . .] Jag kallar Foucaults arv för halal-hippiens paradox. I sin iver att kritiskt ifrågasätta det västerländska moderna projektet, kolonialismens historia och förtrycket av ”den Andre”, är halal-hippien … Fortsätt läsa Halal-hippien och George Orwells ‘Notes on Nationalism’