I dagens Svenska Dagbladet medverkar jag med en text som utifrån Herbert Tingstens Från idéer till idyll diskuterar den stora omkastningen inom svensk politik: I namn av den uppskruvande och tillspetsade konflikten har Sverige nu en riksdag som i praktiken gjort den ekonomiska och sociala konfliktdimensionen till den sekundära. Med mycket motvilja och knotande ingår nu […]

Ur konstitutionsutskottets skrivelse “Wördsamt Memorial”, 2:a juni 1809: Utskottet har sökt att bilda en Styrande Magt, werksam inom bestämda former, med enhet i beslut och full kraft i medlen att dem utföra; En Lagstiftande Magt, wisligt trög till werkning, men fast och stark till motstånd; En Domare-Magt, sjelfständig under Lagarne, men ej sjelfherrskande öfwer dem. […]

Ett stycke ur den ”Cammar Ordning” som fastställdes av Gustav II Adolf den 14 oktober 1618:

Och efter dy icke thet ringeste Cammar Rådz Embete består vthi de consultationer och rådslagh, som företages om Riksens Inkompsters förökelse, Vthgifternes förminskelse, och att alle expenser måge nödtorfteligen och med nytto anwändas, derföre skole CammerRådet medh högste flijt betrachta och öfwerwäga Riksens Stat och förmögenheet; Så och idkeligen öfwerslå huadh som wil vpgå på Hofwet, Krigzfolket, Skepzflottan, Artolleriet och andre vthgifter; granneligen och noga öfwerwägandes, om alle vthgifter äre nyttige och nödige, eller om de medh gagn äre till att föröka eller förminska; Såsom och flitigt betrachta de fehl och brister, vthi detta alt finnes, och på det bästa sättet boota och bättra.

Styffe, Carl Gustaf, (red.) 1856. Samling av instructioner rörande den civila förvaltningen i Sverige och Finland. Stockholm: Kongl. Samfundet för utgiwfande av handskrifter rörande Skandinaviens historia, s. 29.

En utmaning när man studerar politisk förändring är att uppmärksamma och rätt tolka förhållandet mellan formella lagar och institutioner och den informella sidan av saken. Ett strålande exempel på denna problematik, i koncis beskrivning av Björn Wittrock, utgörs av det faktum att Sveriges konstitution inte ändrades nämnvärt under en period av stor förändring, nämligen under […]

På fredag gästar historikern Harald Gustafsson en forskargrupp som jag är delaktig i. Vi ska då diskutera Gustafssons artikel The Conglomerate State: A Perspective on State Formation in Early Modern Europe. Litteraturen om statsbildning rymmer många olika kategoriseringar och typer av stater. Det är påfallande hur svårt det är att finna en passande term för […]