”Negativ spiral när ‘nationalism’ ställs mot ‘demokrati'” (Artikel om regeringsförklaringen i SvD Kultur)

I dagens Svenska Dagbladet medverkar jag med en text som utifrån Herbert Tingstens Från idéer till idyll diskuterar den stora omkastningen inom svensk politik: I namn av den uppskruvande och tillspetsade konflikten har Sverige nu en riksdag som i praktiken gjort den ekonomiska och sociala konfliktdimensionen till den sekundära. Med mycket motvilja och knotande ingår nu ytterkanterna på den ekonomiska skalan, Centerpartiet och Vänsterpartiet, i samma regeringsunderlag. Vem vet, möjligen är det i det korta perspektivet det rätta. Men på lång sikt måste det finnas någonting annat än reträtt och avståndstagande. Det måste till en trovärdig idé och vision om vad … Fortsätt läsa ”Negativ spiral när ‘nationalism’ ställs mot ‘demokrati’” (Artikel om regeringsförklaringen i SvD Kultur)

Maktdelningsprincipen 1809

Ur konstitutionsutskottets skrivelse “Wördsamt Memorial”, 2:a juni 1809: Utskottet har sökt att bilda en Styrande Magt, werksam inom bestämda former, med enhet i beslut och full kraft i medlen att dem utföra; En Lagstiftande Magt, wisligt trög till werkning, men fast och stark till motstånd; En Domare-Magt, sjelfständig under Lagarne, men ej sjelfherrskande öfwer dem. Det har widare sökt att rigta dessa Magter till inbördes bewakning, till inbördes återhåll, utan att dem sammanblanda, utan att lemna den återhållande något af den återhållnas werkningsförmåga. På dessa hufwudgrunder af Statskrafternas särskilda bestämmelser och ömsesidiga motwigt skall den Stats-Författning hwila, som Utskottet föreslagit. … Fortsätt läsa Maktdelningsprincipen 1809

Varför har ingen jordreform genomförts i Sverige?

Jag kommer så småningom (nr 3/2014) att ta över uppdraget som litteraturredaktör på Statsvetenskaplig tidskrift. En fördel med detta är att man får ta del av en massa böcker som kommer in till redaktionen. Igår landade en bok med titeln Att bruka men inte äga. Arrende och annan nyttjanderätt till mark i svenskt jordbruk från medeltid till idag. Det finns en rad intressanta kapitel i boken och jag fastnade speciellt för ett bidrag betitlat: ”Varför har Sverige saknat en jordreform?” av Mats Olsson. Sverige är ett udda land i detta avseende. I alla länder med traditionella storgods har jordreformer genomförts, … Fortsätt läsa Varför har ingen jordreform genomförts i Sverige?

Gustav II Adolfs instruktion till Kammarkollegium 1618

Ett stycke ur den ”Cammar Ordning” som fastställdes av Gustav II Adolf den 14 oktober 1618: Och efter dy icke thet ringeste Cammar Rådz Embete består vthi de consultationer och rådslagh, som företages om Riksens Inkompsters förökelse, Vthgifternes förminskelse, och att alle expenser måge nödtorfteligen och med nytto anwändas, derföre skole CammerRådet medh högste flijt betrachta och öfwerwäga Riksens Stat och förmögenheet; Så och idkeligen öfwerslå huadh som wil vpgå på Hofwet, Krigzfolket, Skepzflottan, Artolleriet och andre vthgifter; granneligen och noga öfwerwägandes, om alle vthgifter äre nyttige och nödige, eller om de medh gagn äre till att föröka eller förminska; Såsom och flitigt betrachta de fehl … Fortsätt läsa Gustav II Adolfs instruktion till Kammarkollegium 1618

Politisk förändring och konstitutionell kontinuitet

En utmaning när man studerar politisk förändring är att uppmärksamma och rätt tolka förhållandet mellan formella lagar och institutioner och den informella sidan av saken. Ett strålande exempel på denna problematik, i koncis beskrivning av Björn Wittrock, utgörs av det faktum att Sveriges konstitution inte ändrades nämnvärt under en period av stor förändring, nämligen under landets demokratiseringsprocess. Neighbouring Finland had declared its independence immediately after the Bolshevik revolution but went through a bloody civil war in the spring of 1918, whereas in Sweden suffrage now became truly universal (also for women) and parliamentary rule was hastily introduced in a barely … Fortsätt läsa Politisk förändring och konstitutionell kontinuitet

Konglomeratstaten

På fredag gästar historikern Harald Gustafsson en forskargrupp som jag är delaktig i. Vi ska då diskutera Gustafssons artikel The Conglomerate State: A Perspective on State Formation in Early Modern Europe. Litteraturen om statsbildning rymmer många olika kategoriseringar och typer av stater. Det är påfallande hur svårt det är att finna en passande term för den typ av stat som växer fram under modern tid och som utkonkurrer både stadstater, federationer av stadssater (exemplevis Hansan) och imperiestater. Charles Tilly använder sig av termen ”national states” för att benämna stater som styr över flertalet regioner med hjälp av centraliserade institutioner. Men … Fortsätt läsa Konglomeratstaten